Det orangea kuvertets betydelse

Många förknippar det välbekanta orangea kuvertet med pensionsångest. Men har man ännu inte gått i pension, så är det ju trots allt en fråga vi behöver förhålla oss till. Kan detta årsbesked ge oss anledning att fundera över möjligheterna kring vårt pensionssparande?
I dagarna landar det årliga orangea kuvertet i våra brevlådor, både hos pensionärer och pensionssparare. Det ger som bekant en lägesbild av våra allmänna pensioner – hur mycket den ger 2019 om du är pensionär eller hur mycket du hittills har tjänat ihop till din allmänna pension. Men vad säger det orangea kuvertet egentligen om våra pensioner?
Vi frågade Anna-Karin Laurell, affärsområdeschef för Folksam Liv.
– Det kanske viktigaste man behöver ha med sig är att den allmänna pensionen är bottenplattan i pyramiden, den är inte hela pensionsinkomsten. Förhoppningsvis kompletterar man den även med inkomster från tjänstepensionssparande och privat pensionssparande. Hur hög den totala pensionen blir avgörs av våra egna val i livet, men problemet är att vi människor ofta tänker alldeles för kortsiktigt på framtiden och vårt sparande. Dessutom är vi i ett läge där dagens tonåringar beräknas få cirka 40 procent av sin slutlön i allmän pension. Det kan jämföras med dagens 81-åringar som när de gick i pension fick i snitt 86 procent av sin slutlön i total pension och där merparten av pensionen var allmän pension.
Det låter ju inte så bra.
– Nej, som det ser ut nu så ställer vi väldigt höga krav på att individerna tar eget ansvar för sin inkomst som pensionär. Frågan är om det ska behöva vara så. Vi pensionsbolag har naturligtvis ett stort ansvar, men det har också arbetsgivarna genom tjänstepensionen och staten. Den höjda pensionsåldern är en åtgärd, men det räcker inte.
Vad mer behöver göras?
– Det finns mycket man kan göra. Vi uppmuntrar till exempel alla initiativ som syftar till att skapa bättre förutsättningar för människor att spara privat. Folksam föreslår tillsammans med flera andra bolag inom Svensk Försäkring en ny form av privat pensionssparande – matchning – som riktar sig särskilt till låg- och medelinkomsttagare. Det innebär att pensionssparandet sker med beskattad inkomst på ett pensionskonto och att staten matchar sparandet med 20 procent upp till ett tak på 12 000 kronor. Ett sparande på 12 000 kronor ger därmed ett maximalt bidrag från staten på 2 400 kronor per individ och år som sätts in på pensionskontot. Tidigare har vi ju avdragsrätten för privat pensionssparande, men den försvann ju 2015.
– För att få unga att intressera sig för sin pension och börja spara tidigt föreslår vi dessutom en startbonus som man får om sparandet påbörjas före exempelvis 25 års ålder och uppgår till minst 200 kronor per månad i fem på varandra följande år.
Men innan den här typen av förändringar börjar gälla, vad är ditt tips till den som nu läser sitt orangea kuvert och kanske till och med känner oro inför pensioneringen?
– Ett första steg är att logga in på minpension.se för att få en överblick över hela sin pension. Sedan handlar det om att se över vilka vägar till pensionssparande man kan ta, och då kan det vara en idé ett kontakta ett pensionsbolag som kan ge råd och vägledning utifrån individens specifika situation. Att se över det befintliga sparandet är en start eller att sätta igång ett privat pensionssparande, om än på ett litet belopp i månaden, kan spela roll för den dagen det är dags att gå i pension. Och så ska man naturligtvis se till att arbetsgivaren sätter av för tjänstepension, det är viktigt.